Vårtecken

För en gångs skull så ligger solen på, temperaturen stiger och man börjar känna att det kan bli vackert och lummigt snart igen. Visserligen kommer det att ta ett tag men tanken börjar gro och ersätta drömmarna med verkligheten.

Värmen och dagen till ära så bestämde jag mig för att ta en promenad för att rensa tankarna och få lite visa råd. Begav mig ned på stan, traskade i små pölar som alltmer torkar och där hägrade kaffeoasen.
Slog mig ned, sörplade på det svarta guldet och väntade. Snart så kom hon och jag fick lätta lite på tankarna och prata av mig även om kaffeoasen inte riktigt inbjuder till ostörd konversation.

Vidare så har jag fått för mig att skriva lite på en ny stygg historia, tantsnusk eller erotisk novell kan man säga, baserad på minnen och fantasier. Det är sanslöst hur underhållande ett sådant projekt kan vara. Funderar på om man kan väva in lite av sina knep och tekniker i det där för att ge det hela något som man ser fram emot.
Inte allt för då skulle jag fortfarande skriva när sommaren var över men något litet, en portion eller två.

Känslorna är ungefär lika lugna som en säck med nyfångade rävar men visdomen härskar och det finns mycket att göra om man så vill så tiden går. Funderar på att göra något besök nedåt Växjö för att träffa vänner och bedriva tiden då jag fortfarande väntar på besked. Denna väntan. Man väntar på vänners svar, jobbens svar, romansens svar. Det är tur att man är tålmodig och kan roa sig själv.

Något helt nytt är att man nu har blivit morbror igår kväll! En liten krabat har kommit till världen av en syster yster som har satt ned sina bopelare och verkar väldigt lugn och lycklig. Förunderligt hur något sådant kan påverka en själv till det bättre trots sin fördomar gentemot barn. Familj räknas mer än man tror.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0